Detta examensarbete utgår från Johannes Brahms liv och bakgrund för att analysera och tolka hans Sonat för violin och piano Op. 108. En strukturell och delvis harmonisk analys beskrivs därefter samt en utläggning för hur styckets svårigheter angrips ur ett speltekniskt perspektiv. Syftet med studien är att få en helhet och överblick över sonaten både strukturmässigt men även att förstå kompositörens tonspråk med dess influenser och tankar kring musiken. Studiens resultat är en förståelse för hur musiken tolkas och hur inlärningsprocessen ser ut..

Syftet med detta projekt har varit att transkribera klarinettstämman i andra satsen ur Brahmsklarinettkvintett, opus 115, från klarinett till tvärflöjt, samt att analysera detta arbete. Målet med transkriptionen har varit att hålla mig så nära originalet som möjligt genom att behålla satsens grundkaraktär och enhetlighet. Analysen tar upp problem som uppstår vad gäller tonomfång, klangfärg, frasering, spelteknik och dynamik. Återkommande svårigheter är klarinettens större omfång nedåt samt flöjtens jämförelsevis begränsade dynamik i det låga registret. .

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge. Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän skog AB, Lycksele. I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fältinventering av objektet.

In my thesis I examine the editorial theory and practice of the Nietzsche-Archives. At the center of the academic debate we find the posthumous edition Der Wille zur Macht, firstly published 1901 as Friedrich Nietzsches magnum opus. 1906 a new edition was published, which has been described by Nietzsche-scholars as canonical. The editors Elisabeth Förster-Nietzsche and Heinrich Köselitz manipulated the literary remains of Friedrich Nietzsche. The Nietzsche-scholars interpret these textual corrections and interventions differently.

Riskbedömning är en väsentlig del av klinikerns vardag. Varje patient ska riskbedömas och riskgrupperas, vilket sedan utgör grund för val av behandling, behandlare och revisionsintervall. I tandvården i Sverige idag används det ett flertal olika stödsystem eller riktlinjer för riskbedömning av oral hälsa. Syftet med studien var att ta reda på vilka stödsystem/riktlinjer som finns för riskbedömning av oral hälsa i Sverige idag och ge en beskrivning av de mest frekvent använda systemen samt göra en jämförelse av dessa. Syftet var också att undersöka huruvida dessa system är evidensbaserade och utvärderade samt att kartlägga kunskapsläget, gällande evidensbasering och utvärdering av stödsystem/riktlinjer, för riskbedömning av oral hälsa.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen.